Det är lugnt
Det snöar ute, och det fick mig att tänka på tiden innan cancer och innan jag flyttat. Tiden då vi brukade åka snowboard såväl kvällar som helger. Du lurade alltid med mig till en massa svarta hopp som jag egentligen inte vågade hoppa i. Du sa alltid: Det är lugnt, böj på knäna.Jag vågade hoppa för jag litade på dig, fast jag trodde jag skulle slå ihjäl mig varje gång. Jag älskar att åka snowboard, och jag vet att du kände samma sak. Den där känslan av att glida fram över snön.. då är man fri. Kan man åka snowboard i himmlen? Jag hoppas det.
hey lovely!
jag saknar dig & jag toklängtar till den där helgen i början av mars när du kommer hit och vi får dricka te och prata och mysa.
kärlek!
Det hoppas jag med. Att man kan åka snowboard där, kanske bland molnen?
:)
